Stora kontraster

Det blir stora kontraster. Att klippa gräs är en sinnlig upplevelse. Känna doften av de olika gräs, blommor du kapar. Mmm, vad är det? Rölleka, en vanlig växt som är vit, ibland finner man rosa varianter. Den har en kryddig doft. Klöver luktar annorlunda. Det känns som det var i barndommen jag blev bekant med alla dofter. Levde väl på gräsnivå och tog rätt in. Nur körde jag in i en syrengren. Ja, den luktar så och jag passerar flädern som fortfarande blommar och minner på saft och sötma.

Smaken er borta
Jag lagar en middag med rotfruktspure som Helge älskar, och struts för proteinernas skull. Han tar en stor portion men äter bara lite. Smaken är borta. Det blir metalliskt i hans mun. Han pressar i sig näringsdryck. Får inte gå ner för mycket i vikt. Måste sova, orkar inte intryck.

Havsbad

Vi fick havsbad också söndag morgon. Rådjursskall  väckte mig tidigt.  Det var moln och dimma. Men så öppnade sig himlen. Vi gör qi-gong ute i morgonrock tofflor. Fantastiskt salt vatten och inga maneter.  Härligt att känna hur vinden smeker huden. Vi ser sädesärlan som hemvant trippar runt på tomten och ormvråken som klipper över fälten.  

Jag gör så gott jag kan
När vi kör hem klagar han på hur jag kör, hur jag ställier in aircondition och andra saker. Jag förstår att det beror på att han mår så illa och har det jobbigt. Men jag blir också lite sårad, jag gör så gott jag kan. Att göra så gott man kan är det bästa man kan utifrån sina förutsättningar,  som våra kära mastertrainers i Imago, Bruce Crapuchettes och hans fru Francine Beauvoir brukar säga. Den tanken kan leda till många försoningar. Både i det nära och vardagliga och i de sår vi har med oss från barndom och  uppväxt.

Mår illa (er kvalm, på norsk)
Söndag kväll och måndag präglas av Helges illamående. Måndag har han första strålning 7.30 så klockan 6 ska han ta piller. Han har sovit i källaren för det har varit så varmt uppe i sovrummet. Han kämpar för att få pillren i sig. Jag kör hemifrån strax för 7 och vi sitter tysta i bilen. Helge kämpar. Strålterapeuten fångar upp situationen och ringer efter den sjuksköterska som ska följa Helge. Det är semestertider så det är många utskiftningar, men henne har vi mött ett par gångar tidigare. Hon hjälper till så att Helge får ett möte hos en läkare i dag. Honom har vi inte mött förr, men många andra. Han undersöker och frågar. Byter ut mediciner och förslår andra. Det illamående Helge har kan kanske avhjälpas?  Men en medicin ger bivärkninger som han får en annan medicin för, som också ger bivärkningar.

Kämpar
Helge kämpar. Både i att försöka få nog näring och att vara en levande kropp och själ. Och min älskade.