Min retreat varade i nio dagar. Den var i tystnad. Enda gången jag pratade
var i samtal med en medvandrare/vägledare,
en halvtimme per dag. Vi var en grupp på
runt femton personer, men vi talade inte med varandra, hade knappt ögonkontakt. Måltider var i
tystnad eller med klassisk musik svagt i bakgrunden.
Jag uppskattade var minut av retreaten. Det var så vilsamt och
samtidigt så livgivande
att få vara i
stillhet, i ensamhet, och samtidigt tillsammans med andra i en ram med struktur
i form av fasta mattider och möjlighet
att delta i gemensam stilla bön
och medtitation.
Mitt rum blev en egen klostercell, ett rum för egen meditation,
bön,
kreativitet och vila. Den vackra fjällandskapet
inviterade med en natur som skapade möjlighet
för rörelse, närvaro, reflektion,
receptivitet.
Det är
svårt att
beskriva i ord de sinnesupplevelser jag hade, den närvaro jag upplevde, den kärlek jag vilade i.
De flesta dagar kände
jag en stor glädje.
En tacksamhet över
det livet skänkt
mig och fortfarande skänker
mig. Där var
också stunder
av självrannsakan,
av att ta in hur jag sårat
andra och hur min otillräckliglighet
på olika områden visar sig.
Vi blev uppmanade att inte läsa.
För mig blev
det en hjälp
att vara i hjärtat,
att uppleva med hjärtat
och att komma nära.
Jag upplevde hur naturen talade i mig, hur min receptivitet för allt omkring mig
och i mig blev en del av en stor enhet och att mitt "jag" blev upplöst och en del av
Varat.
Det var upplevelser jag hade under retreaten och upplevelser,
drömmar eller
aningar jag tidigare haft som nu blev genomströmmade
av en förståelse, både ordlös och med ord. Jag
fick en känsla
av att jag hörde
och såg mycket
klarare än jag
vanligvis gör.
En livsglädje
och kreativitet genomströmmade
mig och jag skrev, tecknade, målade
akvarell. Lyssnade på
fågelsång och många, små, bäckars olika ljud.
Jag lyssnade med hela kroppen.
Jag kom dit trött,
sliten, nästan
tom på kraft.
Men där fick
jag kontakt med källan.
Den källa som
gör att du
inte riskerar att ge ut mer än
du tar emot, den källa
som låter sin
energi flöda
genom dig och som aldrig tar slut. Som solens strålar.
Som regnet.
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar