Dagens dikt

När jag är på Lyr, i Sverige, ser jag alltid fram emot Dagens dikt i radions P1. Klockan tolv precis slår klockan sina slag och därefter en kort tystnad. Så kommer dikten Programmet har funnits så länge jag kan minnas (och mycket längre, sedan ett par decennier innan jag föddes faktiskt). Sex dagar i veckan kan tiden kalibreras. Med poesi. 

Först poesi sedan politik
Denne första dag slår jag förväntansfull på radion några minuter i tolv. Så hör jag: Dagens dikt utgår idag. En  direktsändning med talmannen och socialdemokraternas partiledare som håller presskonferans om senaste nytt i regeringsbildningen. Har de inget sinne för vad som är viktigt i mitt moderland i dag? Först poesi, sedan politik.

Resolut går jag och hämtar en diktsamling i bokhyllan. Högt säger jag: Dång. Dång. Dång. Dång. Dång. Dång. Dång. Dång. Dång. Dång. Dång. Dång. Så läser med tydlig stämma:

Bön om barnsligt beskydd
Inte mer än människa
önskar jag att någon lite mer människa
ville gripa min hand
(så som en gång skedde)
Men närmar sig en ängel
är krypskyttarna genast där
och vingskjuter den

Säkrare då
att ställa sig under ett barns beskydd
Låt dem bara inte märka det
Hos barnen finns den segrande andningen
de leende nyckelbenen
Högre högre ropar barnen
och lutar sig bakåt i gungorna
Med händerna hårt knutna kring repen
tar de fart
och kastar sig ut i rymden

De kommer till världen levande i varje ögonblick
Som ett urtaget hjärta ligger den nyfödda på mitt bröst

Tänk om ett spädbarnsuniversum
ville knoppas av och ympas på den gamla stammen
växa och blomma
som hade jag lagt döden bak mig
Vigt i vajande grenar gömd i gungande grönskan
klättrar den djärvaste flickan 

”Dagens dikt var Bön om barnsligt beskydd av Arne Törnqvist ur samlingen Bröstvärn, från 2001. Den lästes av Britt Eriksson”